om kroatien

« oc la resa dei conti nuove prospettive

opatija kroatien »

Kroatien (kroatiska: Hrvatska ) är en republik i sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i öster och till Slovenien och Ungern i norr. I väst och sydväst är Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt.

Kroatien är bland annat medlem i världshandelsorganisationen och den centraleuropeiska frihandelsorganisationen CEFTA. Den 17 oktober 2007 valdes Kroatien till en av de icke-permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd för perioden 2008-2009. Landet är kandidat för att bli medlem i EU och strävar efter att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009. Kroatien fick den 3 april 2008 en inbjudan att bli medlem i NATO och landet beräknas formellt bli en fullvärdig medlem av militäralliansen under 2009 .

Historia

Kroaterna är ett slaviskttalande folk som bodde i det område som idag kallas Galizien (i Ukraina och Polen). Därifrån migrerade de under 600-talet längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt. En teori har på senare tid framkommit där kroaterna sägs ha sitt ursprung från Iran, baserat på skrifter på stenar man funnit där . Denna teori har dock inte något vetenskapligt stöd. Forskare har med dagens moderna DNA-teknik kunnat fastställa att kroaterna är slaver och inte av iranskt ursprung. De delar samma genbank som övriga européer och är t.o.m. mer genetiskt lika skandinaverna än iranierna .

Kroaternas första konung var Tomislav I från 925. Under östromersk och senare frankisk överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen, men år 1102 avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, och kroaterna satte sig under ungersk överhöghet.

Under mitten av 1400-talet blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den osmanska expansionen som under de följande århundradena kom att omfatta större delen av Slavonien och senare mer än halva Ungern. Under samma tid blev Dalmatien venetianskt. Dubrovnik (Ragusa) var en stadsstat som först var bysantinsk och venetiansk, men senare blev en oberoende stat vid namn Republiken Dubrovnik, även om den var satt under grannländernas överhöghet.

Slaget vid Mohács år 1526 tvingade det kroatiska parlamentet att bjuda in habsburgarna under Ferdinand I att överta kontrollen över Kroatien. Det habsburgska styret ledde så småningom till att osmanerna betvingades och på 1700-talet var det mesta av Kroatien utom osmansk kontroll och habsburgarna gavs Istrien, Dalmatien och Dubrovnik mellan 1797 och 1815. Efter första världskriget och Österrike-Ungerns fall uppgick Kroatien i det som 1928 skulle bli Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades Jugoslavien av Italien och Tyskland. Under den italienska ockupationen blev Kroatien en fascistisk marionettstat under namnet Oberoende staten Kroatien. Efter krigets slut blev Jugoslavien en socialistisk, federativ stat under Josip Broz Titos ledarskap.

Kroatien var tillsammans med Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien en av delrepublikerna i federationen Jugoslavien fram till 1991 då landet efter demokratiska val beslöt att lämna federationen.

År 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien vilket ledde till ett krig, känt som det kroatiska självständighetskriget, med den jugoslaviska armén (JNA) och serbiska separatister. Det kroatiska självständighetskriget varade i fem år och avslutades formellt år 1995 då fredsavtalet i Dayton slöts mellan Kroatien, Bosnien-Hercegovina och dåvarande Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. De sista FN-soldaterna lämnade Kroatien år 1998 då de sista jugoslaviska trupper lämnade östligaste Kroatien.

Geografi

Kroatien har en form som kan liknas vid en halvmåne eller hästsko. Landet gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas korta kuststräcka runt Neum. Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa, vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin geografiska, kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa. Ibland räknas det också som ett av Balkanländerna, vilket beror på landets geografiska läge och att det har tillhört före detta Jugoslavien. Andra räknar landet antingen till Östeuropa och till Medelhavsländerna medan vissa organisationer nöjer sig med att placera landet mellan Östeuropa och Centraleuropa.

I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I Lika och Gorski kotar domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan (Istrien och Dalmatien) är mestadels bergig. Landet kallas stundom "de tusen öarnas land" eftersom det finns ungefär 1233 öar vid kroatiska kusten.

Kroatien har en blandning av klimat. I nord och öst är det kontinentalt, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar råder höglandsklimat.

Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Kozje. Den längsta floden är Sava.

Betydande städer i Kroatien inkluderar Zagreb, Split, Rijeka, Osijek, Zadar, Slavonski Brod, Pula, Karlovac, Dubrovnik, Varaždin, Sisak, Šibenik, Vinkovci, Vukovar, Đakovo, Knin, Rovinj, Opatija och Sinj.

Kroatien brukar delas upp i fyra regioner eller landskap som inte har någon administrativ betydelse. Det finns inga glasklara gränser mellan regionerna och de sammanfaller inte med de administrativa länsindelningarna. Regionerna som motsvarar Sveriges Götaland, Svealand och Norrland är följande: Istrien (Istra), Dalmatien (Dalmacija), Slavonien (Slavonija) och Kontinentala Kroatien (Kontinentalna Hrvatska). Även regionerna har historiska områden som inte har någon administrativ betydelse eller klara gränser – ungefär som Roslagen i Uppland eller Österlen i Skåne. T.ex. utgör Baranja och Srijem delar av östligaste Slavonien. Zagorje är området norr om Zagreb och Gorski kotar området nordöst om Rijeka. Området som ligger söder om floden Drava som utgör gränsen mot Ungern kallas för Podravina medan området som ligger norr om floden Sava som utgör gränsen mot Bosnien-Hercegovina kallas för Posavina. Regionen norr om Dalmatien heter Lika och regionen nordöst om Lika heter Kordun. Liksom i Sverige finns det dialektala och till viss del kulturella skillnader mellan de olika regionerna men dessa skillnader är försumbara och sammanfaller inte nödvändigtvis med regions- och länsindelningarna.

Administrativ indelning

Kroatien är indelat i 21 län (kroatiska: županije). Varje län är indelat i kommuner (kroatiska: općine). I Kroatien har varje län, kommun och stad en historisk vapensköld och flagga som används vid officiella sammanhang.

Kroatiska län (kroatiska: županije)

• Zagrebačka županija (Zagreb län)
• Krapinsko-zagorska županija (Krapina-Zagorje län)
• Sisačko-moslavačka županija (Sisak län)
• Karlovačka županija (Karlovac län)
• Varaždinska županija (Varaždin län)
• Koprivničko-križevačka županija (Koprivnica-Križevac län)
• Bjelovarsko-bilogorska županija (Bjelovar-Bilogora län)
• Primorsko-goranska županija (Primorje län)
• Ličko-senjska županija (Lika-Senj län)
• Virovitičko-podravska županija (Virovitica-Podravina län)
• Požeško-slavonska županija (Požega-Slavonien län)
• Brodsko-posavska županija (Slavonski Brod-Posavina län)
• Zadarska županija (Zadar län)
• Osječko-baranjska županija (Osijek-Baranja län)
• Šibensko-kninska županija (Šibenik-Knin län)
• Vukovarsko-srijemska županija (Vukovar-Srijem län)
• Splitsko-dalmatinska županija (Split-Dalmatien län)
• Istarska županija (Istrien län)
• Dubrovačko-neretvanska županija (Dubrovnik-Neretva län)
• Međimurska županija (Međimurje län)
• Zagreb grad (Zagreb stad)

Statsskick och politik

Statsskick

Enligt författningen från 1990 är Kroatien en parlamentarisk demokrati. Kroatiens president är statschef och överbefälhavare, och väljs på fem år. Presidenten utser premiärminstern med parlamentets godkännande och har även visst inflytande över utrikespolitik. Kroatiens parlament ( sabor ) består av en kammare med 160 ledamöter valda på fyra år. Parlamentet sammanträder 15 januari till 15 juli samt mellan 15 september och 15 december. Regeringen ( vlada ), som leds av premiärministern, består av 2 vice premiärministrar och 14 ministrar. Rättsystemet är tredelat, med en högsta domstol samt länsdomstolar och kommundomstolar.

Utrikespolitiska förhållanden

Kroatiens utrikespolitiska mål är medlemskap i Europeiska unionen och NATO. Landet arbetar även globalt och regionalt för att på olika sätt

Varna. Sedan 1989, efter kommunismens fall, står dörren till omvärlden vidöppen. Barnvänligt. Stranden är finkornig, 4 kilometer lång och upp till hundra meter på bredden.Tidig bysantinsk period år 395-647. Turkiska trupper invaderar norra delen av ön.Albena.Naxos är med sina 18 000 invånare den största ön i Kykladerna. Handel med Syrien och Egypten. Smaksatt med kryddor och vitt vin. Se bara upp så att du inte fastnar i fisknäten ute i vattnet. Ett visst mått av pampighet märks än idag; här finns ett litet torg, några kulörta borgarfasader och två venetianska familjeborgar, pyrgos, kompletta med vapensköldar och ålderdomliga olivträdgårdar. Bulgariens

Fick- och småstölder förekommer i Bulgarien, som annars är tryggt och säkert. Nessebar ligger på en vindsvept sluttning omgärdad av pedantiska stenmurar och ett högult odlingslandskap.Den stadsliknande byn Halki (Chalkio) 16 kilometer från Naxos stad var under bysantinsk tid öns huvudstad. Pobitite Kamani ligger 20 kilometer väster om staden Varna. Landskapet är varierat, höga berg och bördiga dalar där det finns gott om sötvatten. Vattnet är klart som ett akvarium

En riktig sommarsoppa som serveras kall och ofta som förrätt. En ovanligt bra strand för att vara en stadsstrand. Bulgariens producerar många goda viner, som Cabernet Sauvignon från området runt Sliven och Melnik och Chardonnay från Veliki Preslav. Barnvänligt. En välkänd sallad i flera balkanländer som består av hackad tomat med gurka och lök, toppad med riven fårost. Det tar ungefär en timma att gå från hamnen till Panayia. Var uppmärksam på ditt bagage, din handväska etc. Det går även att ta buss eller minibuss från stora vägen strax utanför Sunny Beach till städer som Varna, Burgas och Nessebar. Trots att stranden på kartan är granne med Karades måste man åka runt på de asfalterade vägarna för att komma hit.Iraklias bästa strand ligger knappt en kvarts promenad sydost om Agios Giorgios.Phinikoudes Beach, ligger längs strandpromenaden centralt i Larnaca med restauranger och barer. Forskarna är oeniga

om kroatien

Croatia (IPA: /kroʊˈeɪʃə/) (Croatian: Hrvatska IPA: /ˈxr.vat.ska/), officially the Republic of Croatia (Republika Hrvatska listen   (help · info)), is a southern Central ...

Läs mer...

Croatia - Wikipedia, the free encyclopedia

Dubrovnik Online, the Nr.1 internet guide for Dubrovnik and Dubrovnik Region ... För den som reser genom Kroatien, Dalmatien eller Dubrovnik-regionen finns ett stort ...

Läs mer...

Dubrovnik Online, allmän information om Kroatien

Kroatien (Hrvatska) er et land i Centraleuropa og tidligere republik i Jugoslavien. Landets areal udgør 56.542 km². Kroatien omfatter den dalmatiske kyst, øerne i Adriaterhavet ...

Läs mer...

Kroatien - Wikipedia, den frie encyklopædi

Kroatien (kroatiska: Hrvatska) är en republik i sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i öster och till Slovenien och Ungern i norr.

Läs mer...

Kroatien - Wikipedia, den fria encyklopedin

Fugleinfluenza: Enighed om foranstaltninger for Schweiz, Kroatien og Frankrig: Avian Influenza: Measures for Switzerland, Croatia and France agreed

Läs mer...

Vanliga felstavningar av "om kroatien" : m kroatien o kroatien om roatien om koatien om kratien om krotien om kroaien om kroaten om kroatin om kroatie
mo kroatien o mkroatien om rkoatien om koratien om kraotien om krotaien om kroaiten om kroatein om kroatine om kroatie
oom kroatien, omm kroatien, om kkroatien, om krroatien, om krooatien, om kroaatien, om kroattien, om kroatiien, om kroatieen, om kroatienn,